samurajsans

Dagen har spenderats mestadels framför tv:n.. från att inte alls ha brytt mig så mycket om bröllopet har jag ändå följt hela spektaklet med tårar i ögonen.. Vi var även ner en sväng framför slottet och helt plötsligt blev man 15 år igen och gjorde allt för att få en skymt av royaliteterna, det var dock smått omöjligt..
Men såhär efter att tvsändningarna slutat.. alla talen har framförts, bröllopsvalsen är dansad, festen forstätter på slottet och jag sitter här ensam jobbet, så känns allt sådär ödesaktigt igen.. När ska jag gifta mig? Kommer jag någonsin att bli sådär lycklig? Kommer någon att hålla ett fint kärleksfullt tal till mig?
Jag vill så gärna gifta mig ändå!